Plats: Gårdshult 1:3

Koordinater: N56.68548, E13.15460

Foto år 2020                                Jordkällaren

Foto år 2020

Foto år 2020

Sönnerslätt tillhörde Gårdshult No 2 fram till Laga skifte 1858.

Kyrkoböckerna 1800-talet då torpet heter Sönnerslätt:
Per Andersson, * 24/3 1813, + 9/11 1872
Johanna Zakariasdotter, * 10/4 1813, + 29/5 1890, fattighjon
Anna Johanna Persdotter, * 18/4 1848, Veinge flyttar hit från Halmstad 9/10 1883 och flyttar till Breared 1888

Karl Persson, * 11/1 1856 flyttar hit 10/11 1880
Amalia Persdotter, * 28/4 1861, Breared flyttar hit 1885
Giftermål Karl Persson och Amalia Persdotter 10/10 1885
Son Mauritz Alfons, * 20/4 1886
Dotter Jakolina, *5/3 1888
Dotter Emma, * 6/7 1990
Familjen flyttar till Amerika 1892

Anna Persdotter, * 29/9 1836. Flyttar till Bökhult 1890.
Oäkta son Birger Lorentsson, * 11/8 1873. Flyttar till Bökhult 1890

Lorentz Christinnsson, * 16/12 1833, +11/11 1898, Enslöv flyttar hit 25/11 1895
Lena Maria Laupitzdotter, 8/2 1833, Jylland flyttar hit 25/11 1895.
Torpet brinner ned i början av 1900-talet och då flyttar Lena till Bröden 3/11 1902

Fredrik Lorentsson, * 25/8 1867 flyttar hit 1896
Karin Matilda Ludvigsdotter, * 13/3 1871 flyttar hit 30/12 1896 från Slättåkra
Giftermål Fredrik Lorentsson och Karin Matilda Ludvigsdotter 20/1 1897
Son Karl Johan, * 18/2 1897
Familjen flyttar till Enslöv 12/1 1898

Undantag Ola Larsson, * 3/2 1818, Snöstorp, + 3/2 1898
Kerstin Bengtsdotter, * 1/1 1809, + 28/11 1892
Petronella Persdotter, * 18/1 1877, flyttar till Esmared 2/2 1899 och gifter sig

Inhysta fd åbor som flyttar hit 11/11 1880
Per Jönsson, * 1/3 1814, + 24/12 1897
Petronella Persdotter, * 23/1 1822, Snöstorp, + 18/11 1895

På sid 246-247 i Den gamla Eldsbergabygden, Erik Andersson, 1973 kan man läsa följande om torpet:
BÅTSMANSSTUGAN VID KUNGSVÄGEN ”SÖNNERSLÄTT”, senare omdöpt till "Bladdetorpet", var på sin tid, har man berättat, ett soldattorp uppe i Gårdshults utmark, Tönnersjö. Troligen var det ett båtsmanstorp, ty det var båtsmän Halland skulle hålla till indelningsverket, Karl XI:s försvarsorganisation. Men båtsmännen hörde till "knegtahållet", som det hette. En sägen går emellertid att en soldat slog sig ned på en ljungbacke någon gång på 1600-talet på byn Gårdshults utmark. Byn som omfattade 12 fjärdingar betalade 48 kr (riksdaler?) som årlig lön för hans militära tjänstgöring. Soldaten - båtsmannen fick dessutom så mycket mark att lian kunde föda en ko. Han odlade själv upp jorden. Om hans vidare öden vet vi ingenting, men troligen fick torpets innehavare vara medvästkustens försvar under den stora ofreden, som inföll under Karl XII:s tid.

Torpet, som fick heta "Sönnerslätt" (troligen på grund av den ganska släta odlingsmarken intill), kom också på ett annat sätt att leva i sägnernas värld. Här gick "Kungsvägen", också kallad "Karl XI:s väg" förbi. Den ledde från Breared till Knäred. Sägnen omtalar att den danske befälhavaren, för att med sin trupp komma undan svenskarna, beslutat sig för att bygga en väg när det inte fanns sådan, till Knäred. Det var vintertid och den byggdes på fyra dar. Hur som helst med den historiska trovärdigheten, men man har funnit spår av samma härväg också vid Sönnerslätt. Ute i mossmarken har man träffat på enbuskar och ekträ som tyder på vägbotten.

Båtsmannen hade också på sin tid en annan uppgift. Han bar länsmanspost. Det fanns nämligen länsmanskontor både i Sten, Enslöv och Ahlhult ("Allehölorna"), Veinge. De viktiga handlingar och dokument, som benämndes länsmanspost, bars en gång var eller varannan vecka på den gamla skogshygdsvägen och i regel var det en gammal båtsman, som har posten till den ena eller andra länsmannen. Före 1801 gick ej budet från Sten eller Ahlhult längre än till Sönnerslätt. Båtsmannen här avlöste då. Det kunde inträffa oväder och snöyra, och ingen utmed vagen fick då neka postbudet logi och övernattning. Nekandet var belagt med böter. Men så småningom upphörde de här länsmanskontoren och därmed länsmansposten. Berättaren av detta, Sigfrid Jönsson, Börjebygget. omtalar att kontoret i Ahlhult upphörde 1859.

Men den numera mest igenväxta vägen har också varit marknadsväg. När skogsbygdens folk på sin tid skulle till Mahults eller Ahlhults marknad gick man här över markerna.

På 1890-talet då jutefabriken i Oskarström byggdes, gick stora skaror ungdom vid veckosluten från och till sitt arbete denna väg. Båtsmansinstitutionen upphörde, men en torpare bodde sedan på Sönnerslätt. Torparfamiljen var arbetsamt och strävsamt folk. De fick jämt slåss mot fattigdomen. Så omtalades att hustrun samlade upp kogödsel, ''bladder'', på vägarna. Så fick torpet heta "Bladdetorpet". Det ska så lite till... Omkring 1900 härjades torpet av brand och blev aldrig uppbyggt.

Ännu ser man emellertid murrester och grundstenar av det gamla båtsmanstorpet. Nu har man uppfört ett sommartorp på samma ställe. Ljungen blommar, gran och fur hägna det nya Sönnerslatt. Här upplever man lugnet, rofylldheten, naturen, långt från stress och hets ...