Klicka på bilderna för större version att ladda ner.
Har du frågor, kontakta [email protected]
Midsommarfirandet vid Odensåkers hembygdsförening i Västergötland. En midsommarstång av en ganska vanlig modell. När hembygsföreningen startade med midsommarfirande togs modellen fram från en bild, fast stången var då i mindre format. Källa: Jan-Olof Berglund. Foto: Björn Andersson.
Herrljunga hembygdsförening i Västergötland firar midsommar. Nästa år 2015 är det 35 år sedan idén till midsommarstången föddes ur en gammal skrift från 1896, ”Svenskt Landmål”, där A. Kullander berättar om hur byborna byggde stången. Midsommarstången har också inspirerat hemslöjdare som har tillverkat miniatyrer av den som har blivit populära. Källa: Monica Nyvaller, Herrljunga hembygdsförening. Foto: Iréne Ivansson.
Midsommarstången vid Malmköpings hembygdsgård. Ett 15-tal ”majstångsmakare” träffas mellan vårdagjämningen och midsommar för att tillverka pynt som består av kransar av ekblad, repade liljekonvaljblad, levande blommor, silkespappersblommor, urblåsta ägg klädda med färggrant staniolpapper, girlanger av tyg och vassrör, vasskronor etc. Första gången restes stången år 2000 och förlagan är en teckning från 1870 av Nils Månsson Mandelgren i Nykvarn. Foto: Torbjörn Jerlerup.
Nusnäs i Mora kommun, Dalarna. www.nusnas.se. Foto: Eva-Mari Rälg.
Sorunda, Södermanland. 1944 klädde Sorunda Hemslöjdsvänner för första gången en stång i Hembygdsföreningens hembygdspark, Prästgårdsparken. Man eftersträvade det original som tidigare klätts på gården Sjöberg och till sin hjälp hade de Ragnhild Gustavsson från den gården. Först ska stången kläs med kvistar från snöbärsburkar för att man ska kunna fläta in liljekonvaljeblad. För att kvistar och blad ska sitta säkert fästs omslag av kulört glanspapper i rött, blått och gult. Stången smyckas med vasskronor vilket är vanligt i kustsocknarna kring Östersjön. Varje kronoa består av flera mindre kronor och varje liten krona utsmyckas med ett urblåst ägg. På majstången vimlar det av symboler. Den målade tuppen i toppen symboliserar vaksamhet och grenklykorna klädda med gult och blått glanspapper föreställer ljus och symboliserar hoppet. Äggen symboliserar fruktsamheten hos allt levande. En för Sorunda unik detalj på stången är det hjärta som fästs på en central plats på stången. Hjärtat står för god hälsa och långt liv. Källa Luzzi Herzog. Upplösning 300 dpi Foto: Luzzi Herzog.
På midsommarafton reser man i Seglingsberg, Västmanland, denna midsommarstång, en tradition som går tillbaka på 1800-talet då den restes på bruksbacken. Alla brukets anställda bjöds då efter dansen på svagdricka och rågsiktskakor med hemkärnat smör. I början av 1900-talet upphörde majstångsresande men 1937 återupptog man traditionen igen. Idag är det Ramnäs-Virsbo hembygdsförening som ansvarar för arbetet med att förbereda, klä och resa midsommarstången. Foto: Anna Karin Reimerson.
Surahammar, Västmanland. Mitt på stången syns Surahammarssymbolen med två korslagda hammare som ingår i kommunens vapen. Foto: Ann Österberg.
Även efter midsommar kan en midsommarstång fungera för danslek, som här vid en internationell familjedag vid Lindekullens hembygdspark, Hyltebruk i slutet av juni år 2013. Foto: Kerstin Hultin.
De åländska midsommarstängerna är 10-25 meter höga och försedda med enkla eller korsade rår. Högst upp i midsommarstången står en trägubbe och fäktar i vinden som symbol för flit och arbete. Under fäktargubben finns en vimpel eller flagga som ofta har de åländska färgerna blått, rött och gult. Små segelbåtar seglar runt stången som en symbol för den åländska sjöfarten. Källa. Foto: August Linnman.
Majstång på Viktualienmarkt i Munchen, Tyskland. Foto: Mattes
Majstång vid en festival i Tuxedo Park, USA. Foto: KenL.
Midsommar i Hovslätts hembygdsförening Jönköping. Foto: K-G Zahedi Fougstedt.