För att kunna påverkar offentliga beslut behövs kunskap, inte minst om kommuners och regioners planer. Här tar vi upp vad som gäller för kulturplaner men även planer för miljön och vad som är viktigt att tänka på om man vill besvara remisser eller inkomma med ett yttrande.

---

Rätt att påverka

Enligt Århus-konventionen har miljöorganisationer rätt att ta del av information om, delta i beslut samt överklaga förändringar i miljön och därmed påverka sin omvärld.

En hembygdsförening kan räknas som en miljöorganisation om de har...

• funnit i mer än tre år
• fler än 100 medlemmar

• stadgar som anger att ett av deras syfte är att verka för miljöfrågor

När något ska byggas eller rivas kan det ibland leda till att kulturhistoriska värden hotas. Då är det viktigt att det finns oberoende och opolitiska parter som stöd i processen. Det kan exempelvis handla om översiktsplaner och detaljplaner men också olika kunskapsunderlag om kulturmiljön.

Planer som rör miljö tas fram av olika sektorsmyndigheter som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna men också regionerna och kommunerna. Det kan handla om Natura2000-områden, infrastrukturplaner, översiktsplaner, utvecklingsplaner och detaljplaner. Men det kan också handla om enskilda ärenden såsom bygg- eller rivningslov samt prövning av utrivning av dammar.

Med sina kunskaper om lokala förhållanden, som platsens historia och viktiga kulturhistoriska och sociala värden, är hembygdsföreningar viktig parter både som remissinstans och opinionsbildare.

Kulturplaner

För att ha möjlighet att påverka offentliga beslut kan det vara viktigt att en förening känner till de planer som finns för kultur inom en kommun eller region. Ett viktigt dokument är det som kallas kulturplan. Här går vi igenom kulturplan som exempel men det går lika bra att applicera på den fysiska samhällsplaneringen.

En kulturplan har som syfte att stärka och synliggöra kulturens roll och betydelse för samhällsutvecklingen och medborgarnas livskvalitet. Kulturplanen pekar oftast ut ett par områden som är prioriterade för kommunens eller regionens utveckling, under den tidsperiod som planen avser.

För en förening kan ett första steg vara att ta reda på vilken tidsplanering kommunen eller regionen har för sina planer och vilka möjligheter till inspel som finns på vägen. Det kan till exempel finnas samråd, säven kallade kulturting, som är dialogmöten där kulturskapare och civilsamhället kan tycka till om innehållet i kulturplanen. Datum för dessa publiceras på kommunens eller regionens hemsida. Är du osäker på vad som gäller, ta kontakt med kulturförvaltningen och fråga.

Vad säger kommunens kulturplan?

Om kulturplanen redan är antagen kan det vara bra att ta reda på vad som står i kulturplanen i den region eller kommun som din hembygdsförening verkar i. Genom att söka på nätet eller att leta på kommunen eller regionens hemsida så hittar du kulturplanen. Förbered, planera och reflektera med hjälp av frågorna nedan:

• Mellan vilka år gäller nuvarande kulturplan?
• Hur beskrivs hembygdsrörelsen i nuvarande kulturplan? Och hur skulle ni vilja att hembygdsrörelsen och er hembygdsförening beskrivs?
• Vad är tidslinjen för att ta fram en kulturplan i din kommun eller region? Är vi inbjudna till möten? Kan vi delta?
• Finns det en kulturarvsstrategi eller liknande planer som är kopplade till kulturplanen?

• Kan vi gå ihop fler hembygdsföreningar i vår kommun för att samverka med regionen eller kommunen när de tar fram eller reviderar en plan? Eller kanske med andra föreningar med liknande intresse?

Arbeta proaktivt

För att påverka det som händer i omvärlden är det viktigt att föreningen är proaktiv. Det kan handla om att på olika sätt berätta om sin verksamhet och lyfta fram det man tycker är viktigt i olika frågor:

• Ta direktkontakt och få till möten med personer, till exempel politiker och tjänstepersoner vid kommunen, för att berätta om er verksamhet och diskutera frågor som ni tycker är viktiga. Innan kontakt är det bra om ni skapar en gemensam målbild kring vad ni vill uppnå med mötet.
• Samtala med kommunens och regionens representanter om hur föreningens verksamhet kan ta plats och beskrivas i kulturplaner, om sådana finns. Visa nyttan för medborgarna och de olika möjligheter som ni ser framför er! Detta kan exempelvis vara kommunstyrelsens arbetsutskott, tjänstepersoner på kulturförvaltningar etc. 
• Lägg medborgarförslag som fler kommuninvånare kan skriva under. Ett medborgarförslag ska vara kort och koncist samt utmynna i något konkret.

• Använd er hemsida och sociala medier för att göra verksamheten känd. Skapa inlägg på den egna Facebook-sidan och i egna grupper, men försök också att bevaka och interagera med andras konton. 

Svara på en remiss

När regionen eller kommunen har ett förslag på en ny kulturplan, översiktsplan eller detaljplan skickas den ut på remiss. Remisstiden är den period då det går att lämna synpunkter på förslaget. Tänk på att remissvaren alltid blir lästa. Därför är det som ideell förening värt att lämna in ett remissvar, även kallat yttrande. Om man inte skulle få en förfrågan kan man ändå lämna ett remissvar. När du svarar på en remiss bör du följa ett formellt och strukturerat tillvägagångssätt. SHF svarar löpande på remisser och lämnar yttrande, så för inspiration hur ett remissvar kan se ut se gärna sidan SHF:s remissvar och skrivelser.

Nedan följer en kort guide i hur man kan arbeta för att ta fram ett remissvar eller yttrande: 

Inledning: Börja med att bekräfta att ni tagit emot remissen och ange remissens titel samt det datum då du mottog den. Om ni besvarar en remiss på eget initiativ kan ni istället skriva att ni som kulturutövande förening eller att ni som miljöorganisation har valt att besvara remissen. 

Sammanfattning: Gör en kort sammanfattning genom att summera vad man tycker om förslaget i sin helhet i inledningen. Men lägg inte för mycket tid på detta utan försök gå pang på frågorna. 

Analys och bedömning: Gå igenom remissens innehåll och analysera fakta, förslag och argument som presenteras. Du kan även jämföra remissen med relevanta lagar, policys eller beslut. Var noggrann och kom ihåg att vara utförlig och tydlig i din bedömning.

Avsändarens frågor: Besvara varje fråga som avsändaren ställer i remissen. Var tydlig, koncis och använd gärna numrerade punkter för att strukturera ditt svar.

Egna åsikter: Ge egna synpunkter och åsikter om planen. Presentera eventuella förslag, idéer eller synpunkter du har. Var noga med att motivera dina åsikter och använda relevant forskning för att styrka dina påståenden om det är möjligt.

Sammanfattning: Sammanfatta ditt svar och fokusera på de huvudsakliga punkterna du har tagit upp. Förtydliga hur dina synpunkter och förslag kan bidra till att förbättra kulturplanen.

Kontaktperson: Avsluta med att ange dina kontaktuppgifter, t.ex. namn, e-postadress och telefonnummer. Erbjud dig också att besvara eventuella ytterligare frågor eller delta i eventuella diskussioner kring ärendet. Om ni på eget initiativ besvarar remissen kan ni även lägga till att ni gärna deltar i kommande remisser av samma slag. 

Avslutning: Avsluta brevet formellt genom att använda en passande formel, t.ex. "För hembygdsföreningen" och sedan namnet på författaren till skrivelsen. 

Underteckning: Underteckna brevet med ditt namn och roll i föreningen. 

Kom ihåg att vara saklig, konstruktiv och tydlig i ditt svar på en remiss om en plan. Några vanliga önskemål om remissvarets utformning inkluderar att börja med en sammanfattning, tydligt ange ställningstaganden, följa förslagets disposition och skilja referat från egna synpunkter. Och glöm inte att använda ett klart och lättbegripligt språk, att vara kortfattad och att undvika förkortningar.

Samverka med andra föreningar

Har hembygdsföreningen blivit inbjuden till ett samtal eller blivit ombedd att komma med synpunkter? Ta gärna kontakt med andra hembygdsföreningar och föreningar i din kommun. Finns det synpunkter som ni kan framföra gemensamt?

Ta hjälp av Sveriges hembygdsförbund

Sveriges hembygdsförbund ger stöd till medlemsföreningar och informerar om hur man kan påverka offentliga beslut. Ta gärna del av riksförbundets samlade information och utbildningsmaterial på sidan Hembygdsrörelsens engagemang för hållbara landskap.