På denna sida kan du läsa om principer och olika typer av samverkan. Vi redogör för 6 principer för civilsamhället som utgår från proposition "En politik för det civila samhället" (prop. 2009/10:55). Du kan också läsa om hur idéburna organisationer kan medverka i beslutsprocesser och hur civilsamhället och offentliga aktörer kan skapa samsyn kring samverkan utifrån den europeiska kod som civilsamhället och offentliga aktörer tog fram 2009. 

Vad innebär ett armlängds avstånd i kulturpolitiken?

"Armlängds avstånd" är en princip som går ut på att politiker får bestämma över kulturens anslag och anger inriktningar, men inte över det konstnärliga innehållet.

6 principer för civilsamhällets villkor

Att känna till de principer som finns som villkor för civilsamhället gör att hembygdsföreningar se och förstå sin egen och andras roll i en samverkansprocess. Nedan följer sex viktiga principer som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har i uppdrag att följa upp varje år i MUCF:s villkorsrapport. Dessa är viktiga eftersom civilsamhällesorganisationer bidrar till att demokratins genomförande och att den förbättras. 

• Självständighet och oberoende vilket innebär att organisationer och deras medlemmar ska ha möjlighet att självständigt bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning av offentliga aktörer. 
• Dialog handlar om att relationen mellan regeringen och det civila samhället ska präglas av dialog. Syftet är dels att bredda och fördjupa beslutsunderlag, dels att bidra till ömsesidig förståelse och förtroende. 
• Kvalitet betyder att det finns ett värde i att civilsamhällets aktörer är utförare av välfärdstjänster. 
• Långsiktighet och stabila förutsättningar är nödvändiga för civilsamhällets existens och verksamhet. Det kan till exempel handla om stabilitet i bidragssystem, rättsliga förutsättningar och de generella villkoren. 
• Öppenhet och insyn handlar om vikten av transparenta beslutsprocesser. När det offentliga präglas av öppenhet och insyn får det civila samhället de förutsättningar som krävs för att de ska kunna vara röstbärare och opinionsbildare. 
• Mångfald innebär att samhället välkomnar civilsamhället som utförare av välfärdstjänster. Olikheter bland utförare av välfärdstjänster ska ses som en tillgång. Det civila samhället bör i sin tur avspegla och omfatta människor från olika delar av befolkningen och ge goda förutsättningar för människor att engagera sig.  

EU kodens fyra principer för samverkan

För att samverkan mellan idéburna organisationer, till exempel hembygdsföreningar, och det offentliga ska kunna fungera väl lyfts fyra principer fram i den europeiska koden:

• Öppenhet
• Tillit
• Oberoende

• Medverkan

Flera nivåer av samverkan

Idéburna organisationer kan bidra med kunskap till den politiska beslutsprocessen på olika nivåer. Samverkan kan också ske med olika grad av involvering och ansvar. Det är viktigt att känna till, inte minst för att ha rätt förväntningar.

De olika nivåerna för samverkan är:

• Information är grunden för alla efterföljande steg för att idéburna organisationer ska kunna delta i den politiska beslutsprocessen. Information är en relativt låg nivå av medverkan och består i regel av enkelriktad information från myndigheterna. Den här nivån av deltagande innebär att myndigheter skickar ut eller publicerar lättillgänglig information för organisationer att ta del av. 

• Samråd innebär att myndigheter informerar idéburna organisationer om aktuella eller särskilda politiska frågor och bjuder in till att ge kommentarer och synpunkter. Att skicka remisser är ett exempel på ett samråd. 

• Dialog är en form av tvåvägskommunikation, där initiativ kan tas av båda parter. Man brukar skilja på bred och samverkande dialog.

  • Bred dialog bygger på gemensamma intressen och gemensamma mål för att regelbundet ha utbyte av synpunkter. Det kan exempelvis vara öppna offentliga utfrågningar eller större möten mellan idéburna organisationer och myndigheter. Diskussionen förblir bred och den har ingen uttalad koppling till någon aktuell politisk process.

  • Samverkande dialog bygger på gemensamma intressen för att utveckla ett särskilt politikområde eller för att lösa ett gemensamt problem. Här är dialogen mer beslutande än den breda dialogen eftersom den består av gemensamma, ofta täta och ordinarie möten för att utveckla centrala politiska strategier, och den leder ofta till överenskomna resultat.

• Partnerskap innebär ett delat ansvar från alla parter under varje steg av den politiska beslutsprocessen. Partnerskap är samverkan med den högsta formen av deltagande. Det innebär att man gemensamt fastställer agendan, fattar politiska beslut och genomför politiska initiativ. På denna nivå träffas idéburna organisationer och myndigheter för ett nära samarbete. Det är viktigt att betona att idéburna organisationer behåller sitt oberoende även vid den här formen av nära samverkan. Partnerskap kan exempelvis innebära delegering av en särskild uppgift till en idéburen organisation, eller att man ingår i en arbetsgrupp eller kommitté.

Läs mer om "Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen" på MUCFs hemsida.