Vilken makt vill vi ge EU i beslut som påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen? Och hur värderar man civilsamhället och det lokala inflytandet över närmiljön? Landets största kulturmiljöorganisation Sveriges hembygdsförbund har ställt frågor till riksdagspartiernas kandidater inför söndagens val till EU-parlamentet.

- Många beslut i EU påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen. Vi menar att dessa beslut måste vara möjliga att anpassa efter lokala och regionala förhållanden, oavsett om det handlar om våra landskap, våra näringar eller det civila samhället. Det står inte i motsättning till en kraftfull klimatpolitik, säger Jan Nordwall, generalsekreterare vid Sveriges hembygdsförbund.

Politikerna har besvarat frågor om hur man ser på politiken för skogen, odlingslandskapet och andra frågor som påverkar den gemensamma miljön. Frågor har också ställts om lokalt inflytande.

Politikområden där åsikterna går isär

Politikernas svar visar på skillnader inom en rad områden. Det handlar om olika syn på graden av inflytande från EU, om brukande kontra bevarande samt kulturmiljö i förhållande till den av människan mer opåverkade miljön. Men det finns också skillnader när det gäller hur man ser på finansiering och möjlighet till lokal påverkan.

Ett exempel där meningarna går isär är frågan om EU:s vattendirektiv där Tidöpartierna har valt att pausa den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft, något som också har fått betydelse för kulturmiljöer vid vatten.

- I fallet med miljöanpassning till fria flöden i vattendrag befarar vi att viktiga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade.  Vi välkomnar därför att omprövningen har pausats eftersom samråden helt enkelt inte har fungerat; de åtgärdsplaner som togs fram gick i praktiken inte att ta ställning till efter som svarstiden var ytterst begränsad och förfarandet alltför komplicerat för gemene man, säger Jan Nordwall.

Ett annat exempel är politikernas syn på skogspolitiken där de fick frågan om det behövs mer skydd eller mer reglerat brukande. Här värnar Tidöpartierna äganderätten och den nuvarande inriktningen på skogspolitiken med frihet under ansvar. Miljöpartiet vill ha en helt ny skogspolitik som ställer om till ett naturnära och hyggesfritt skogsbruk som skyddar och återställer mer skog. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet föreslår ersättningar för ökat skydd av skog som incitament för skogsbrukarna.

- Vi menar att svenska parlamentariker i EU behöver argumentera för att Sverige vid sidan av Finland har särskilda förutsättningar med en betydligt större skogsareal än EU:s övriga medlemsstater. Skogarna i Sverige har brukats under mycket lång tid för olika syften vilket lämnat ett rikt kulturarv som vi anser att man måste ta tillvara. Skogen ska brukas, men på ett hållbart sätt som tar hänsyn till både de sociala värdena och den biologiska mångfalden. Man bör också förstå att förutsättningarna skiljer sig inom Sverige. Det finns betydande regionala skillnader i hur skogen brukas och har brukats och dessutom olika former av ägande, säger Jan Nordwall.

Olika syn på finansieringen

Flera av kandidaterna pekar på vikten av finansiering för vård av viktiga kulturmiljöer. Uppfattningarna går dock isär om det är EU eller svenska staten som ska bidra med detta. I EU:s tidigare landsbygdsstöd fanns medel för nationella insatser, bland annat investeringsbidrag för hembygdsgårdar. Detta saknas i EU:s nya landsbygdsstöd och Socialdemokraterna hör till dem som beklagar att detta tagits bort. De ser det också som mycket viktigt att ideella organisationer ska kunna ta del av EU-medel för kulturmiljöarbete och landskapsvård.

- Vi har påtalat för riksdagens kulturutskott att förlusten av de nationella stödåtgärderna i landsbygdsstödet innebär ett stort avbräck för alla som arbetar med att bevara kulturmiljöer som är viktiga för förståelsen av hur landskapet har brukats historiskt, säger Jan Nordwall.

Konvention för lokalt inflytande

Samtliga EU-kandidater lyfter i olika ordalag fram vikten av lokalt inflytande. Flera hänvisar till Århuskonventionen men Miljöpartiet är de enda som nämner EU:s landskapskonvention, som togs fram på initiativ av Europarådet år 2000. Konventionen lyfter fram landskapens många värden och vikten av att främja allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i hur landskapen bevaras och utvecklas. Sverige ratificerade konventionen 2010 och har därmed förbundit sig att följa konventionens regler vid all landskapsplanering och vård.

- Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet, men i Sverige har man inte tillmätt den någon större vikt. Det är synd och tyder snarare på att man från myndighetshåll inte ser konventionen som viktig, något som vi är mycket kritiska mot, säger Jan Nordwall.

Här kan du ta del av Sveriges hembygdsförbundets frågor och EU-kandidaternas svar:

www.hembygd.se/euvalet2024

Om Sveriges hembygdsförbund

Sveriges hembygdsförbund är med omkring 400 000 medlemmar i över 2 000 hembygdsföreningar Sveriges största kulturarvs- och kulturmiljöorganisation. Förbundet bildades 1916 och har statsbidrag från Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet för arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och de nationella kulturmiljömålen. Hembygdsrörelsen intresse för kulturarv och kulturmiljö gör att vi främst fokuserar på sociala värden och människors livsmiljö.

Kontakt

Olov Norin, kommunikatör, 070-789 71 01, [email protected]

www.hembygd.se/press

Sveriges Hembygdsförbund samlar en av Sveriges största folkrörelser med drygt 2 000 föreningar och 400 000 medlemmar. Hembygdsrörelsen spelar en viktig roll både för den lokala identiteten och för utveckling av lokalsamhället.