17. Wallinstugan
Från Yttre Skomsarby, Stora Tuna, flyttat till Gammelgården 1932. I huset föddes psalmdiktaren och ärkebiskopen Johan Olof Wallin 1779. Huset, med så kallad salsbyggnad med sexdelad plan, kommer ursprungligen från Almgrenska gården i Yttre Skomsarby, där Johan Olofs mormor bodde. Stugan flyttades på 1820-talet till Holms majorsboställe där den tjänstgjorde som dräng- och tvättstuga. Huset inrymmer nu ett minnesrum över J O Wallin samt en liten utställning om Rommehedslägret. Interiören visar i övrigt hur ett socialt mellanskikt av militärer och tjänstemän kunde bo och inreda sina hem under andra halvan av 1700-talet. Timret avverkat mellan 1731 och 1739.
From Yttre Skomsarby, Stora Tuna, moved to Gammelgården in 1932. The psalm poet and archbishop Johan Olof Wallin was born in the house in 1779. The house, with a so-called hall building with a six-part floor, originally comes from Almgrenska gården in Yttre Skomsarby, where Johan Olof's grandmother lived. The cottage was moved in the 1820s to Holm's major residence where it served as a farm and laundry cottage. The house now houses a memorial room over J O Wallin and a small exhibition about the Rommehed camp. The interior also shows how a social middle class of military and civil servants could live and decorate their homes during the second half of the 18th century. The timber felled between 1731 and 1739.
Wallinstugan Von Yttre Skomsarby zog Stora Tuna 1932 nach Gammelgården. Der Psalmdichter und Erzbischof Johan Olof Wallin wurde 1779 in dem Haus geboren. Das Haus mit einem sogenannten Saalbau mit einem sechsteiligen Stockwerk stammt ursprünglich aus Almgrenska gården in Yttre Skomsarby, wo Johan Olofs Großmutter lebte. Das Cottage wurde in den 1820er Jahren in die Residenz von Holms Major verlegt, wo es als Bauernhaus und Wäscherei diente. Das Haus beherbergt heute einen Gedenkraum über J O Wallin und eine kleine Ausstellung über das Lager Rommehed. Auch die Innenausstattung zeigt, wie in der zweiten Hälfte des 18. Jahrhunderts ein gesellschaftliches Bürgertum aus Militär und Beamten lebte und seine Häuser ausschmückte. Das Holz wurde zwischen 1731 und 1739 gefällt.