Fjärås bräcka 2024-06-12
Några växter som vi såg:
Vi tittade på Bräckans tre ekarter: skogsek, bergsek och rödek. Skogsekens blad hade nästan inga bladskaft men bergeken hade långa bladskaft. Rödeken som är en nordamerikans art är inplanterad från början och bladen skilde sig tydligt från de andra med spetsiga lober.
Nere vid stranden och söderut tittade vi på storrams som nu är ganska vanlig i reservatet, Till skillnad från släktingen getrams så hade den flera bär på varje skaft och helt rund och slät stam. En annan fågelspridd art är den mycket giftiga tibasten som vars röda bär sägs ha använts i åtlar för att förgifta vargar.
Nedanför Blåsen blommade åkervädd, stormåra och fläder vänderot. Roten på vänderotssläktet (Valeriana) har använts som sömnmedel. Inne i skogen såg ett par små exemplar av mellanhäxört.Häxörten har fått sitt vetenskapliga namn från den grekiska gudinnan Kirke bl.a. känd för att ha en spikklubba som tillhygge. Häxörternas frukter liknar små spikklubbor.
Vi passerade därefter torpet Sjövik och stannade vid en liten fuktsvacka där inte mindre än fem arter ormbunkar kunde studeras. Det var träjon, lundbräken, skogsbräken, majbräken och den lilla hultbräken vars två sista bladpar står ut ifrån stammen (sista paret ut).
Vi gick vidare upp efter Dalbovägen där det var gott om mörkt kungsljus som dock ännu inte blommade. vid kröken korsade vi lunden där rödbläran fortfarande var i blom. Vid stället där det gamla torpet Svalås en gång låg gick vi upp mot Svalåsens topp till Svalhögen, där resterna av en gravhög från brons eller järnåldern låg. Här noterade vi ärenpris, blodrot och blommande blåklockor.
Vi gick förbi Oxahålan och vidare ut på ljungheden där den lilla stenmåran blommade. Till sist gjorde vi ett besök i buskagen vid parkeringen där vi tittade på ett bestånd med klotpyrola.