Grums socken är en mycket gammal byggd med många fornminnen. Riksvägen, Eriksgatan passerade Grums redan under vikingatiden. I Östra Malsjö låg gästgivargården och i Västra Malsjö, där fanns centrum i socknen under lång tid. Redan under medeltiden fanns det sannolikt ett rastställe i Malsjö-Flokerud. Platser som kallas något med Klosterängen, Klostergata osv betyder inte att det nödvändigt vis har funnits ett kloster men mer att pilgrimer och andra på vandring hade ett ställe att rasta på. Munkängarna ligger vid den stora eken i Östra Malsjö där gästgivargården kom till i slutet av 1600-talet och även det pekar på någon form av rastställe.

Det som nu är Grums samhälle var år 1900 inte mer än plats med en stationsbyggnad och några spridda torp. Milstolparna från 1767 finns alla kvar på sina gamla platser. Avståndet mellan varje milstolpe är en fjärdingsväg, det vill säga en fjärdedels gammal mil.

Milstolpe vid Östra Malsjös gamla gästgivargård

Vid Östra Malsjö finns en gammal loggång och lagård med skiffertak. I änden på lagården fanns häktet.

Vid Långsjöns utlopp ligger Malsjö kvarn. Kvarnen har anor sedan åtminstone 1357. Den sista malningen gjordes 1968. Sedan ändrades kvarnen till en mekanisk verkstad. Kvarnbyggnaden är från 1877.

Malsjö kvarn

Malsjöeken är en mäktig ek på Östra Malsjös ägor. Eken ligger under berget vid gården. Under bergssidan finns en rik flora beroende på hyperiten i berget. Det berättas att munkar under medeltiden hade ett rastställe vid eken och platsen kallas därför Munkängarna. Uppe i Västra Malsjö, på andra sidan Malsjöån, finns ett plats som kallas för klostret. I Västra Malsjö finns också en gammal bebyggelse. Det största huset är det före detta ålderdomshemmet.

Den stora eken i Östra Malsjö

En kolerakyrkogård finns längre upp längs landsvägen mot Högboda, vid Vålängen. En skylt visar stigen in till gravplatsen där ett kors markerar platsen. De som begrovs här finns namngivna på en skylt.

Korset på Kolerakyrkogården

Edsholms slott låg i Slottsbrosundet. Ruinen efter slottet finns kvar än idag. Borgen eller slottet var hemvist åt fogden för Värmland. Här skrevs dekret från slutet av 1300-talet fram till 1434. Då raserades borgen under Engelbrektsfejden. Borgen byggdes inte upp efter raserandet.

Sundet kallas Slottsbrosundet eftersom det fanns en bro under olika tidsepoker. Bron behövde omvårdnad men förföll. En färja för landsvägstrafiken ersatte bron från slutet av 1700-talet fram till 1931. Då kom en öppningsbar bro. Bergslagernas Järnvägar, BJ, byggde en järnvägsbro redan 1879 när järnvägen drog fram över Värmland.

Slottsbron eller gamla Slottsbron ligger på Grumssidan av sundet. Slottsbrons  sulfitfabrik fick ta namnet efter Slottsbron, annars var det Strands sulfitfabrik. Slottsbrons samhälle heter egentligen Strand.